myownhappyplace

My heart is freaking out when i held ya.

Idag blir det våffel mys med mamma, efterrätt
blir kladdkaka :D mumma. man måste försöka

göra livet lite lite gladare just nu, och om det är att

äta gott med min mamma så får det vara så :)
Det gör även lilla guppy glad, då han blir som galen

varje gång jag äter :D haha! 

Btw.

Morning is here, oh morning's here.

Jag saknar dig mindre och mindre..

Dagen har varit relativt lugn och skön. 
Har hållt mig någorlunda bra över ytan idag,

inte så många gråt attacker, inte så mycket panik ångest och så där.
Det är skönt, men känns långt ifrån bra. 
Dagen har inte varit så innehållsrik, kom upp ur

sängen rätt sent, sen har jag mest gått ut med hundar,

suttit i soffan och umgåtts med mamma. 
Som sagt, inte så himla spännande kanske ^^. 
Men det är ungefär vad jag klarar av just nu. 
Känner inte ens att jag skulle ha orken att sitta ner

och umgås med en fin vän liksom, det tar för mycket.. 

Nu kollar jag på lyxfällan, snart blir det Criminal minds, awesome! 
Sen försöka sova, kan alltid hoppas jag somnar före klockan 4 . 

You're amazing just the way you are.

Måste bara skriva något lite positivt. 
Det är att min mamma verkligen bor grannar med världens

finaste människor. Det är helt sjukt vilka stora hjärtan

folket här har. 
Exempel? Johnny mammas granne, vi hade ingen kontakt med honom

eller hans flickvän under flera år vi bodde här, sen började det med

att bara hälsa, vilket sen ledde till att vi kunde stå och snacka

i timmar. När Zella skulle gjort förra operationen, erbjöd han sig

att skjutsa oss dit och hämta oss, trots att han har jobb,

han skulle alltså ta ledigt på förmiddagen för att skjutsa oss,

trots att han varit hemma väldigt länge pga sjukdom så skulle

han göra detta för oss. 
Ett annat exempel är Carina+familj och vänner, har nu erbjudit sig

att om det inte finns möjlighet till annan bil transport på tisdag

så kan Hasse köra oss, hur väl känner jag Hasse? Inte alls, pratat ett

par gånger ungefär. Ska troligtvis få katt mat från Carina också, då

hon har mat över då hon ska byta foder. 
Sen snälla Synnöve, Hon som körde oss sist till ultuna med 
Zella, även hämtade henne med oss, va liksom inte ens en

suck från henne, utan en självklarhet att hjälpa till. 
Hon har även hjälpt till med alla problem vi haft med hundarna (då hon

har mycket hundvana och är hunduppfödare). 
Det är bara några exempel på hur storhjärtade personer det finns här. 
Fina fina människor helt enkelt. 

Lite läskigt bara att flera av mammas grannar hjälper mig och ställer

upp än vad mina egna vänner gör, nu syftar jag inte på alla vänner självklart,

finns vissa jag inte klarar mig utan, men vissa som inte lyfter ett

finger för att ens försöka hjälpa till, sträcker inte ens ut en hand. 

Så sjukt glad för att vissa människor finns just nu.
sjukt glad att jag har min mamma, vet inte hur jag skulle

orka mig igenom varddagen utan henne och Guppy just nu. 
Hennes stöd och min kärlek till mitt barn, det är det enda som

håller mig vid liv just nu. All kärlek till er, ni är bäst! 

I am who i am..

Ligger fortfarande i sängen, hungrig som en gnu

egentligen, men ligger och lyssnar på min snarkande

lilla älskade hund, och kan inte komma för mig att kliva upp.
Försöker njuta av det lilla samtidigt som tårarna kommer. 
Men lär väl kliva upp snart o få i mig lite frukost,

djuren måste också ha frukost. 
sov som en kratta inatt igen, somnade väl runt 3-4.

Tårar halva natten minst, är trött på det här nu. 
Jag älskar dig min fina lilla hund! <3

Hittade en knöl på henne hals, eller ja, i huden,

jag hoppas på att de bara är ungefär en hårsäcksinflammation,

det har hon haft förut, för annars har tumörerna spridit sig,

och jag vill inte jag vill inte jag vill inte :'(

....

I'll leave now, and not coming back.

goddag. Jobbig och påfrestande dag idag. 
Imorse drog jag iallafall med mamma ner till veterinären

med Zella, hon va så duktig min prinsessa, nästan inga

problem att få henne o hoppa upp på bordet och inga

som helst problem att ta blodprover på henne. 
prov svaren kom och allt hade förbättrats jätte mycket,

vilket är positivt enligt min mening, och även veterinärens. 
Efter besöket så återstod det att komma fram till hur jag ska

göra med operation, tårar, ilska och mycket andra känslor var

i kroppen kan jag säga. blir så arg. Jag borde inte behöva ta sådana

här beslut, behöva välja. Jag borde just nu bara behöva njuta av

min graviditet, kunna gå i skolan normalt och Zella borde må bra. 
Men nu ligger inte läget till så. När jag kom hem power napade jag,

sjukt skönt. vid 15.00 bestämde jag mig, jag ringde Ultuna, bokade

tid för operation på tisdag. Jag känner att jag bara måste försöka

hjälpa henne, annars kommer jag sitta och tänka senare "tänk om jag

hade gjort det". Visst hon kanske inte får någon längre tid i livet,

men sen vet vi ju inte, hon kanske får flera år till pga operationen,

finns ingenting man kan säga med säkerhet med tumörer och operationer.
Men så fick det bli. Vill inte ge upp, hon är för pigg, glad och kry för det. 
Mitt val känns okej, nu är det alla andra problem, HUR FAN JAG SKA HA RÅD?! 
fan blir så himla förtvivlad av detta. Sak samma, pengar får helt enkelt

lösa sig, finns massa korkade kortsiktiga saker man kan göra för att

lyckas. På något vis fixa det sig. Har iallafall pengar till den första

operationen. Så långt är det klart. Sen får vi ta nästa problem sen

helt enkelt. 

Nu sitter jag hemma hos mamma, hon jobbar, ganska tråkigt. 
Men hon är hemma om några timmar igen :). 


HÖRS!

Please don't walk away.

Tårarna tar inte slut. Panik gråter tills luften försvinner, sen

sitter jag som förlamad och inte vet hur jag ska orka fortsätta. 
Veterinären ringde idag, fick beskedet att Zella's tumörer är

väldigt elaka :'(. Hon lät dock mer optimistisk till operationerna

nu än innan. Då det är väldigt elakartat så tror hon att om vi opererar

så kan det ge henne fler år, men annars så kan det gå väldigt fort

då de är så elakartat. Men det är som sagt upp till oss, eller rättare sagt,

det är upp till mig. Jag vill inte att hon ska behöva gå igenom

denna smärta med dessa stora operationer min tös, men samtidigt

vill jag inte ge upp om henne, ifall det ger henne flera år till i livet. 
Det känns så sjukt orättvist just nu. 
Varför? Varför min lilla tjej. Hon har gått igenom tillräckligt med

hemskheter i livet innan hon kom till mig, varför måste hon även få lov

att gå igenom detta? så sjukt orättvist. 

Tar iallafall en dag i taget. Hon ska till veterinären här i Sala imorgon,

så ska vi ta prover, kolla igenom henne och så där, kolla om hennes

kalcium värden har ändrats någonting. För veterinären vart så förvånad

i förra veckan när jag berättade att hon inte alls dricker mycket längre,

utan som normalt, kissar normalt och så där.

Så hon ska kollas igenom imorgon, sen får jag ta beslutet efter det

om jag ska ringa och boka tid för operation. 

Nu ska jag iallafall börja packa ihop lite saker, för tar med mig

djuren och sticker hem till mamma om en stund, vill inte och orkar

inte sitta ensam, då kommer jag gå ner mig nå sjukt mycket. 
Har precis städat här hemma så vi kommer hem till ett rent och

fint hem sen. 

Bring a little happiness to me.

Goddag! :). 

Vad har hänt sen senast jag skrev då ? 
Hmm. I Fredags drog jag och hundarna hem till mamma

och grillade och hade det allmänt mys. 
vi drog hem rätt sent och kollade på lite serier. 
Sen vid 12-1 tiden hörde Bina av sig och tyckte att jag skulle komma

ut och ta en Cigg med henne,Robin,Bosse,Matilda,Sara,Josefin och Emil. 
Och det gjorde jag, hade väldigt trevligt, lääänge sen jag bara

gick ut på en parkering och snacka skit i flera timmar. 

På lördagen blev det dra hem till mamma igen, hon skulle bjuda

på våffelmys, sjukt gott! Sen spendera jag kvällen där hemma,

vid 10 tiden skulle jag gå hem, men precis då hörde Bina av sig

och frågade om jag skulle med henne och Robin till Västerås och träffa

Bosse och folk, va även bil träff, och jag är inte den som är den,

så lämnade hundarna kvar hos mamma så dem slapp vara ensamma

och drog med dem. Sjuuukt mycket folk, sjukt mycket bilar. 
jisses säger jag . Hann bara se ett race dock innan polisen kom, lite tråkigt.
Men kul att träffa folk, va säkert 10-20 personer från sala vi hängde med,

awesome! Alla förvånade över att se mig, jag va nog lika förvånad :P haha. 
Men vid 1 tiden började vi röra oss hem till Robin och Bina igen,

där vart det kaffe stopp med Ingo, han behövde värma sig då han åkte hoj på kvällen,

och kvällen blir ju rätt kylig så att säga:P haha. 
väl där hemma vart det herrans massa skit snack och skratt. 
vi gjorde körkorts test, och jag fick typ lika många rätt som folket som

har massa olika körkort! DUKTIG JAG! ;D haha. 

Idag har jag typ legat på soffan hela dagen och chillat, ska nog försöka

mig på att städa om en stund, det behövs kan jag säga:P hehe. 


Pussssss! 

Vi skålar sen, i himlen.

Sa god natt till våran kära vän idag. 
en mycket tung dag, det vart så verkligt på nå vis.
När jag gick fram och skulle ge han sin blomma,

så insåg jag att han verkligen är borta. 
Men jag vet att vi en dag kommer ses, skåla och

skratta som vi alltid gjort. Du är och kommer
alltid vara så saknad Janne. Du är en av de finaste

personerna som gått i ett par skor. Vi ses senare! <3.

Förutom att dagen varit sjukt tung av sorg och saknad så har den

i övrigt varit okej, om man ska försöka se positivt på det hela. 
Fick träffa Petra, en gammal barndomsvän, känt henne sen jag

gick i blöja, och vi ses alldeles för sällan, och hon kom hit för

begravningen med sin vän Sanna så då passade vi självklart

på att ses och umgås så mycket vi hann och kunde. 
Vart lite skratt, galna bilturer fram och tillbaka till sätrabrunn. 
Vi måste ju fortsötta att leva trots allt. 
Sen när jag kom hem vilade jag, då jag va helt slut, orkade inte

mentalt eller fysiskt dra ner till liljas och träffa upp folket. 
Sen vid 7 tiden kanske så kom Sanna förbi och snackade lite skit,

det va skönt att få träffa henne en stund. Nu ska jag titta på 
Bb sen blir det nog försöka sova. 

Sov gott Janne ! <3

Fucka ur är mitt andra namn.

God kväll. Tänkte köra ett kort inlägg här ikväll innan det är

dax för sängen . Japp. Dem senaste dagarna har jag känt smärta

i nedre delen av magen, men har inte reflekterat så mycket över det,

då det inte gjort jätte ont, men sen igår fick jag panik när

lilleman inte rört sig något under dagen och så där. 
Sen hela natten vaknade jag så fort jag rörde på mig för att det gjorde ont. 
så blev ringa barnmorskan imorse, fick en tid klockan två. 
Då skulle vi lyssna så hjärtat lät bra, sen när jag kom in så

förklarade jag och visade vart och hur jag hade ont, även när

jag har ont. Så lyssnade vi på hjärtat, och det lät bra, så

då blev jag lugnare, eller ja, ända anledningen att jag inte åkte in

akut till västerås igår va ju för att han sparkade lite granna igår kväll

ändå. Men så sa barnmorskan att hon trodde att det är bäckenet

som bråkar med mig, då jag fått väldigt stor mage, väldigt fort. 
Men att om jag skulle få mer smärta och att smärtan skulle börja röra

sig mot själva "bebismagen" så skulle jag ringa förlossningen

i västerås och åka in akut. 
Min fina Diamant och bästa vän följde med mig till bm, kändes

skönt med lite stöd. Sen så drog jag hem, men fick lov

och börja röra mig mot mamma för att lämna hundarna då

Luma behövde mig. så det va bara försöka vagga fram dit,

då jag har problem att gå, sätta mig och ställa mig, då har

jag som ondast. 
väl hemma hos Luma så drog vi vidare till skroten, läskiga människa

som jobbar där, helt sjukt!

Sen hem till Luma igen, snacka skit, hon fick känna bäbis sparka,

det behövde hon, min snälla guppy! hehe. vi hade en bra kväll iallafall! 
Sen drog jag vidare hem till mamma igen för att slänga i mig

käk för att sedan dra hem hit. skönt och komma hem, och nu ska jag strax sova.

Men satt iallafall nyss och läste på internet om foglossning,

och kan ju säga välkommen min "vän". Jag är nog född med otur

tror jag ;( haha. Men det är ju värt det i slutändan,

men ska jag nu gå och ha ont resten av graviditeten? yäyy! 
Verkar inte bättre. Hoppas iallafall det inte börjar göra ondare,

men risken är ju stor. Aja, det är värt det. Kommer ha världens

guldklimp sen. Och han är värd allt! 
Nu ska jag iallafall sova. 

GODNAJT! 

I'm on the edge.

Ja, senaste dygnet har varit det absolut värsta i hela mitt liv

kan jag säga. Min fina tjej fick ingen operation. 
Veterinären sa att prognosen inte såg nå bra ut för henne

efter operationen då dem inte vet om tumörerna är goda

eller onda, och då hennes kropp har börjat ändras, alltså

hennes kalcium är för högt, så brukar det vara elakartad. 
Och är dem elaka, så sa hon att självklart kan dem göra operationen

ändå, men att det troligtvis inte kommer hjälpa henne till

ett vidare längre liv, utan mer låta henne lida fram till slutet

då dessa operationer är väldigt stora och omfattande. 
Så beslutet om att skjuta upp eller möjligtvis skippa

operationerna hela gjordes igår. Så de sövde henne istället

för att ta prover på lymfknutorna oh ta biopsi prov på

hennes tumörer för att se om dem kan få ett hum om tumörerna

är elaka eller goda. Det är inte alltid det ger ett bra svar,

men då har dem iallafall försökt att kolla vad vi har och göra med. 
Sen ringde dem och sa att jag kunde hämta henne, och att det inte

såg så ljust ut när dem tog proverna, men att blotta ögat inte kan

ge en hundra % synvinkel på tumörerna. 
Och visar det sig att dem är elakartade, så kommer det inte bli

någon operation, jag kan inte vara så fruktansvärt självisk med henne. 
Jag älskar henne för mycket för att hon ska få lida den sista delen av

sitt liv. Då kan hon lika gärna få vara hemma, må bra, bli bortskämd

och verkligen ha det bra så länge som hon orkar, då hon fortfarande är

pigg och glad. Vi får svar på biopsin om ca 7-10 dagar, får se då

vad som händer, men det ser inte ljust ut. Och det gör så fruktansvärt ont. 
Jag trodde verkligen jag visste vad smärta va, men ack så fel jag hade. 
Det går inte att beskriva i ord hur ont det gör just nu. eller hur jag ska lyckas

överleva, och kunna leva i framtiden utan Zella. Jag vet att jag måste

överleva, på ett eller annat sätt, om inte för min skull, så för min sons skull. 
Men jag vet inte hur. Har inte gjort annat än gråta nu i två dygn. 
Jag vet inte hur mycket det är meningen att jag ska klara av!

Min älskade flicka. Jag vet faktiskt inte hur jag ska

kunna leva i en värld där du inte existerar.

Jag vill aldrig någonsin vara utan dig! 
Du är det vackraste jag vet. <3

:)

GÅ in på länken och rösta på mig :D

Rösta på mitt bidragi Jotex tävling "Designa ett rum"!

I love you,goodbye!

Goddag. Idag har jag varit flitig, skulle egentligen till skolan,

men då Lumas bil fick körförbud så kunde jag inte ta mig dit,

då jag inte har en krona över nu när Zella kostar massa pengar.

Imorgon blir det iallafall Barnmorskan. Det känns spännande,

vet inte riktigt vad som ska hända förutom att hon ska mäta

magen och ta blodprover :). nej  men iallafall, idag

har jag varit ner till F-kassan, veterinären så jag nu har

schampo till Zella, och så där. Träffade söt-Jannice där,

vad saknad människa! <3.

nu sitter jag och väntar på mat. Har tagit ett och annat beslut idag

iallafall, vilket känns skönt, bara denna månad som skrämmer mig.

Men sen så ska det nog lösa sig.

Efter allt detta mörker borde solen börja kika fram snart :).

Jag tror det, jag hoppas på det, och så SKA det tamejfan bli,

eller vad säger ni ? Tänker inte grubbla, vara negativ, och kolla tillbaka

på dåtiden längre. Nu ska det tänkas fram. 
nu är det vår mys ute, fint väder, snart kommer min son till jorden,

helt sjukt att det bara är 3 hela månader kvar, och typ två veckor,

det känns helt amazing! åååh så jag längtar, min egna grabb. 
Det känns bra. 
På torsdag ska Zella på operation, hatar känslan av att behöva

lämna henne igen, och sen tanken på att hon ska opereras,

min lilla pärla. Lyckades fixa skjuts dit, tack och lov! 
tack vare mammas grymt underbara grannar! Tusen tack! 

Nu ska jag njuta av tv:en, kanske fråga min bästavän

om jag kan komma dit senare, får se hur det blir, hur trött jag är.

Puss!

Leave this mess behind.

goddag. dålig uppdatering i know, men har inte mått så bra.

Först hände ju detta med fina Janne, och sen i onsdags

va jag till Veterinären med min älskade Zella. 
va först här i Sala, där dom inte kunde se vad felet va

direkt, men sen visade ett prov som är liknande våran sänka

att det va något fel då den va hög, så det va bara åka iväg till

Uppsala och Ultuna djursjukhus så fort som möjligt. 
Så Madde kom och hämtade mig, mamma och Zella,

tack snälla du för skjutsen! När vi väl va där så klämde dom

och kände på henne så klart, och hittade juvertumörer i hela juverna. 
Men dom trodde att det va livmordersinflammtion, så dom gjorde en röntgen

just för att se så att tumörerna inte hade spridit sig till lungorna,

ifall en operation av livmodern skulle göras. 
Sen ultraljudet för att kolla livmodern skulle dom göra dagen efter vid 8 tiden,

så dom ville gärna ha kvar Zella över natten för att vi

skulle slippa komma in igen vid 8 på morgonen då klockan nu va typ 11. 
Så hon fick bli kvar, gud så ont det gjorde att lämna henne, fyfan vad jag

grät, kände mig som världens hemskaste människa som övergav min

fina tjej, men det va ju för hennes eget bästa, men det gjorde ont.

Sen igår så väntade jag på samtal, sen kom det efter många om och men.

Då visade inte ultraljudet på nå fel på henne livmoder, och dom hade tagit en massa

prover, men ingenting riktigt visade på vad det va för fel, men dom sa att uppenbarligen

är det något fel då hon dricker så kopisösa mängder med vatten, så

dom ville behålla henne ett dygn till för att ta ännu mer tester, urinprov osv.

Och självklart fick hon vara kvar, så hon kan få hjälp liksom.

Sen ringde jag dom idag vid klockan 2, och dom har fortfarande inget hundra % svar på vad

som är felet. Men på vissa prover så har det visat att hon har ett väldigt

högt kalcium värde, och det kan göra hundar väldigt törstiga.

så dom har tagit lite mer prover idag,och gjort ytterligare odlingar på hennes urin,

för att kolla lite mer säkert, men svaren på dom proverna kommer inte fören

i nästa vecka, så eftersom hon fortfarande är pigg och glad men törstig

så dom tycker hon kan få komma hem. Så om hon skulle bli dålig på nå vis

så skulle jag ringa direkt och sen komma in. Men om proverna inte visar på nå

mer i nästa vecka så är det med all säkerhet juvertumörerna som gör

att hennes kalcium är högt. Och vilket fall som så måste dom opereras bort,

men frågan är hur fort, om det är något annat så måste det som är mest akut

fixas först, men då det troligen är tumörerna så måste dom bort om några veckor. 
bara hon blir bra så är jag nöjd. hon kommer dock inte ha några tuttar kvar stackarn.
men det är det värt . Men idag kommer min älskade hem,ska hämta henne vid 5 tiden

någon gång, ska bli så skönt o få hem henne! Min älskade tjej! <3.

The drugs don't work.

I can't hold on.

<3

Jag kan inte förstå att du är borta fina vän! 
Önskar man kunde spola tillbaka tiden, göra

något som kunde ändra detta. 
Nu är du en fin ängel, vackraste av dem alla! 
Nu kan du och Stefan busa där uppe bland molnen

tillsammans. Du är evigt saknad! <3

Jan Ottosson <3